Sverige har ett generöst studiemedelssystem. Som student får man både bidrag och lån, och tillsammans klarar sig de flesta studenter på det, med hjälp av sommarjobb/extrajobb. Då borde ju CSN vara alla studenters bästa vän? Icke...
Vi kan ta två exempel på vad CSN gjort, säkert med goda syften, men som åtminstone slår hårt mot mig och mina studiekompisar.
CSN...
...ändrar kraven för hur många avklarade poäng som krävs för att få studiemedel. Nu får man missa 15hp på ett år. Hur mycket är det då? På teknisk fysik innebär det att ettorna inte får missa både linjär algebra och flervariabelanalys. Eller att tvåorna inte får missa både komplex analys och elektromagnetismen. Kurser som maximalt ca 50% klarar vid första försöket. Vid omtentan i komplex analys i april 2009 klarade 3 av 49 tentan.3 av 49. För att för det ännu roligare gick man inte ut med att man faktiskt ändrat reglerna (tidigare var man antingen tvungen att ha klarat 75% av poängen det året, eller totalt under sin studietid).
...säger att ett läsår innehåller 40 veckor, och med heltidsstudier blir det 60hp. Sant. 30hp/termin säger CSN. Men för vissa ingenjörsprogram blir det otroligt mycket bättre med 28+32 istället. Lika mycket poäng per år. Bara ett annorlunda upplägg. De studenterna får inte fullt studiestöd med dagens regler. Tack CSN. Verkligen.
CSN och CSNs regler passar säkert någon student. Kanske passar de för andra fakulteter än de tekniska?
Jag har inte haft egna bekymmer med dem. Men väldigt många av mina vänner. Min studentkår, Lintek, skriver om det här.
Ambitionen med generösa studiemedel måste vara att ge fler möjlighet att studera. Då kan man inte ha en stor trög myndighet där studenter gång på gång hamnar i kläm. Individen måste alltid gå före systemet, och så funkar det inte här. Alla studenter är inte lika, och då kan inte heller CSN agera som om det vore så.
Studenten är alltid viktigare än systemet.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar