Nåddes igår imorse av besked att Eva Isaksson Ribers gått bort efter en tids sjukdom. Eva var kommunstyrelseordförande i Motala 2006-2010, och en person som betytt mycket för många.
Jag träffade Eva många gånger, men en helg har särskilt etsat fast sig. I augusti 2009 hade Moderaterna arbetsstämma i Västerår, och både Eva och jag var ombud för östgötamoderaterna. Vi hamnade i samma utskott den första dagen, och jag kan väl försiktigt uttrycka mig som att jag var nervös. Det mesta var nytt och det kändes som att alla var så mycket mer pålästa, erfarna, duktiga och välformulerade än vad jag var. Som tur var hade jag den mest rutinerade bredvid mig. Under utskottsbehandlingen, och resten av stämman, kom Eva med massor av bra tips på allitfrån hur jag skulle gå igenom propositionstextsändringar till vem som bestämde över vad till hur man skulle formulera sig. Dessutom peppade Eva mig att våga göra förändringarna. Att våga gå upp i talarstolen. Att våga.
Vi är många som saknar Eva. Inte minst är det många MUFare som under helgen stannat upp och funderat lite extra. Du gjorde så otroligt mycket för oss Eva, och oavsett hur upptagen du än var som KSO hade du alltid tid med oss och våra funderingar. Du var ett ovärderligt stöd för många, och du lämnade stora avtryck.
Vila i frid Eva. Jag kommer alltid minnas dig och den där lilla puffen i ryggen. "Kom igen nu, det här fixar du!"
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar